Detta har varit den bästa helgen i mitt liv. Jag har träffat min stora idol Anders Szalkai, sprungit ett marathon och framförallt bevisat för mig själv att jag kan. Det gjorde så ont, jag hade tårar i ögonen de sista kilometerna av ren smärta. Dessa byttes ut mot rena glädjetårar när det var min tur att springa in på stadion. Ingenting slår den känslan, jag har aldrig någonsin varit så lycklig!
Jag letar redan efter nya lopp att springa och inser hur otroligt mycket jag älskar löpning, tack familj och vänner, tack för alla sms, tack alla som hejade längs banan och framförallt TACK BENEN!
GRATTIS!!!! :-)
SvaraRadera